Därvid uppträder dirigent, orkester och ensemble i ett så harmoniskt sympatiskt förhållande, att recensenten hade känslan av att besöka en operagala - det var återigen roligt att få höra denna underbara opera.
Den unge dirigenten Patrik Ringborg hade motiverat orkestern på ett föredömligt vis, framför allt bör den underbara cellogruppen och det fantastiska trumpetsolot nämnas. Ett balanserat fjädrande brio-musicerande var garanti för en perfekt Donizetti. Lyckligt det hus, som får kalla en så utsökt kapellmästare sin egen. Ringborg har allt perfekt under kontroll; han koordinerar kör och ensembler på ett idealiskt sätt och känsligt andas han högst musikaliskt med alla sångare.
En kväll med genomgående skönaste bel canto-glans.